Midsommaraftonen 2005.
Vår älskade Moa blev svårt sjuk och togs in akut.
Då alla vänner satt med sill och nubbe rasade vår värld samman.
I ett rum utan fönster fick vi ta emot ett besked om Cancer.
Moa har en hjärntumör, stor som en golfboll.
Den satt i Hjärnstammen och gick inte operera bort.
Dessutom är den en av de elakaste. Läkarna gav oss inget hopp.
Moa avled hemma i sin säng Lördagen 22 April 2006 efter drygt
fyra fantastiska år med henne. Som ett led i detta känns det för oss så
viktigt att hålla liv i hennes fond. Kanske för att kunna glädja något
annat barn som behöver lite extra för att orka kämpa.

Moas mamma och pappa.



Här kan ni läsa mera om Moa.


Tänder ett ljus för dig, älskade Moa.


Den 22/4 flög vår älskade Moa upp till de andra änglarna.
Hon har nu fått sina vingar.


Jag fick låna en ängel

Du log mot mig en sista gång.
Du var så lugn, som om du redan gett dig av,
Du såg på mig att jag var rädd,
hur kan man nånsin vara beredd,

Jag fick låna en ängel
som spred sitt ljus i mitt liv i varje andetag.
Du togs bort från mig alldeles för tidigt.
Jag fick låna en ängel för en stund.

Du gav mig allt, ett hjärta kan.
Du lever kvar i mig.
Så länge livet ger mig tid, du sa till mig.
Var inte rädd, men säg mig hur.
Kan man nånsin vara beredd.

Jag fick låna en ängel,
som spred sitt ljus i mitt liv, i varje andetag.
Du togs bort från mig alldeles för tidigt.
Jag fick låna en ängel för en stund.

Shirley Clamp